Category Archives: Fotboll

Tankar om talangselektering inom fotbollen

Posted on by
Reply

Tomas Petersons tankar om selekteringen inom svensk fotboll och egna reflektioner och resonemang.

av Magnus Rickard

Toppning är fult! Fusk, ja till och med ett brott mot de mänskliga rättigheterna enligt vissa uttolkare av FN¨s barnkonvention. Detta är inte Tomas Peterson tankar om selektering men en bra början för att närma sig ämnet med lite glöd. De flesta jag träffat håller med om att toppa ett lag, där alla är lika engagerade i laget, för en kortsiktig seger är fel. Den svenska idrotten, som i huvudsak är finansierad av allmänna medel, har till stor del historiskt manat till att alla skall beredas möjlighet att få vara med. Detta utan att behöva värderas. Resonemanget gäller barn (upp till 12 år) och till viss del ungdomar (13-19 år). Var brytpunkten mellan ungdomsspelare och senior skall dras är inte strikt uttalad från Svenska Fotbollförbundet (SvFF). Som exempel kan nämnas att i SvFFs ”Fotbollens Spela, Lek och Lär”, som är en hjälp för distriktens och fotbollsklubbarnas policyarbete, framgår att slutsegrare inte skall koras förrän vid 13 års ålder i cupturneringar. Skånes distrikt har valt att börja serier och kora segrare från 10 år via sitt representantskapsmöte som är det högsta beslutande organet inom distriktet. Resultatmedvetenhet och i vissa fall resultatfokus är förenligt med tävlingsfostran som är klubbarnas uppdrag. Klubbens uppdrag är även att utöva föreningsfostran och här menar Peterson att dessa två olika uppdrag får motverkande konsekvenser. Tävlingsfostran bidrar till att ’-många blir färre’ och föreningsfostran bidrar till att ’-många blir fler’ eller åtminstone,
’-många blir kvar’. Får att uppnå goda resultat för såväl samhället i stort som för elitfotbollen bör dessa fostransmodellerna vara i balans. Den ena är inte bättre än den andra men om t ex tävlingsfostran får dominera, i yngre åldrar, finns risken att leken försvinner och ersätts av vuxenidrottens allvar. I selekteringen av talangfulla spelare på såväl klubb- som förbundsnivå dominerar tävlingsfokus och här menar Tomas Peterson att svensk fotbollselit existerar trots denna selekteringsmodell och inte på grund av densamma. Selekteringen bör komma senare helst inte innan alla spelare genomgått pubertet. Toppning, nivåindelning eller selektering beskriver i stort sett samma beteende då det betraktas genom ett barns ögon. Petersson menar att man för tidigt söker särskilja spelare med en hög fotbollkompetens för att ge dessa en miljö som bättre utvecklar och månar om dessa individers intresse för fotbollen. Ännu har ingen kunnat visa på en modell som hittar talanger i tidig ålder och att vara duktig tidigt behöver inte betyda att man är duktig senare. Trots detta väljer man att selektera efter fotbollskompetens som egentligen endast är ett mått på den fysiska mognaden. Fysisk, psykologisk och allmän mognad varierar stort mellan två individer med samma kronologiska ålder och kan komma att bli omvänd vid en annan tidpunkt. Utvecklingen hos en individ sker inte linjärt med tiden utan följer ett högst individuellt mönster. Ett annat fenomen som får genomslag är att i samma lag i fotbollsskolan (5 år) kan den kronologiska åldern skilja 20% trots att de anses lika gamla och mäts mot varandra med avseende på hur skickliga de är. Detta fenomen minskar med ökad ålder men Peterssons forskning visar dels att med tidig selektering finns de som är födda sent i åldersgruppen inte kvar i sporten i högre ålder. Denna effekt, Relative Age Effect (RAE), Finns beskriven i många sammanhang inte minst inom idrotten. Trots detta verkar man inte ta informationen till sig och söka en lösning som minimerar denna effekt. I det material som Petersson redovisar är chansen att ta sig till fotbollseliten om man inte blir uttagen till zonlägren som 13 åring minimal. Av de bortvalda, de som är födda sent på året eller har begåvats med en sen utvecklingskurva, finns talangfulla spelare som skulle ta en plats i landslaget om de inte valts bort så tidigt. Hur stor denna gruppen är kan endast uppskattas. Men det kan konstateras att landslaget hade varit bättre om alla spelare hade fått chansen att konkurrera om platserna. Detta en vinst för elitfotbollen. Om de som idag väljs bort, och som ett resultat av detta slutar, hade fortsatt med idrott som ett resultat av den föreningsfostran de fått till livs, hade folkhälsan sett annorlunda ut och detta är ju en samhällsvinst. Vidare finns risken att “talangerna” tillskrivs roller eller kompetenser som ”cementeras” och bibehålls långt fram i karriären. Denna roll kan upplevas som en börda och andra spelare som bär denna lätt kan fara illa då rollen slutligen förloras. Denna åsikt har jag inte hittat i litteraturen utan det är min egen. Personligen anser jag utifrån mitt perspektiv som gammal fotbollspelare, fotbollsförälder, fotbollstränare och sist men inte minst oldboysspelare, att Peterson inte bara har rätt i sitt resonemang ur ett resultatfokus. Vad jag menar är att förutom vinsten att fotbollen hade blivit bättre utan ett selekteringssystem så finns det vinster att hämta för samhället i stort med fler idrottsengagerade samhällsmedborgare. Utvecklingen till aktiv idrottsman eller idrottskvinna är en delikat provess i vilken många har en lång väg att vandra beroende på vilken social och kulturell bakgrund man kommer från. Om selektering sätter käppar i hjulet för detta så tycker jag att den bör tas bort redan av detta skäl.

Källor
Petersson Tomas, Talangutveckling eller Talangavveckling?, Stockholm 2011
Rädda Barnen, Politik för en trygg idrott, Stockhlm, 2013

Hur ser situationen ut i svensk ungdomsfotboll?

Posted on by
Reply

Hur ser situationen ut i svensk ungdomsfotboll? Resonemang utifrån Jesper Fundbergs bok, ”Kom igen, gubbar! – Om pojkforboll och maskuliniteter”.

av Magnus Rickard

Fotbollen framställs som en fantastisk plats för barn och ungdomar att lära för livet, både vad gäller sociala och psykologiska och sist men inte minst fysiska färdigheter och en positiv inställning till aktivitet, motion och idrott. Denna framställning är lättare att göra trovärdig då man ser fotbollen i jämförelse med alternativa livsstilar som kriminalitet, droger och alkohol. Fotbollen är normbärande med såväl en skriven regelbok som informella regler samt en fostran i kollektivt och individuellt ansvar. Med fantastisk plats menar jag att det som fotbollen förmedlar är konstruktivt i många avseenden samt att den har en naturlig dragningskraft då den rätt utformad upplevs som lustfylld av utövarna.
Fundberg har förutom sin egen erfarenhet som spelare fram till övre tonåren och allmän konsument av fotboll följt två olika lag och ett lag i synnerhet under en tid och diskuterar eller problematiserar fenomen inom dessa strukturer. Då materialet är ett exempel på hur det kan se ut i ett fotbollslag blir episoderna som återberättas och problematiseras av anekdotisk karaktär, men igenkänningsfaktorn är hög för mig. Normalitet utvecklas inom ett pojklag en miljö med liten transparens, som till viss del är avskild från resten av samhället. Då pojkarna är formbara inte bara som fotbollspelare utan även som individer kan utvecklingen av maskulinitet i denna miljö påverka maskulinitet i samhället i övrigt. Detta samband får en stor tyngd eftersom fotbollen är så pass dominerande som huvudsaklig sysselsättning för pojkar i uppväxtåren. Detta sammanträffar med tiden då stora delar av grunden för maskulinitet och könsroller läggs. Normen i denna miljö tolkas som att genusordningen mellan män och kvinnor blir att män överordnas kvinnor och att heterosexuell läggning egentligen är det enda egentliga alternativet med avseende på sexuell läggning. Detta sett ur ett reproduktionsperspektiv. Vidare hittar Fundberg en underordning av etniska minoriteter i förhållande till majoriteten. Förmodligen påverkas normen för genus och könsroller, sexuell läggning och etnicitet i olika grad beroende på vilket lag man hamnar i, vilken tränare man får eller vilka föräldrar som står vid sidan som åskådare, det vill säga från vilket område laget springer ur. Fokus ligger i framställningen i boken på de mer problematiska sidorna inte som en allmän sanning för alla lag, men då dessa problem faktiskt återfinns i större eller mindre omfattning bör de uppmärksammas och diskuteras. Då pojkfotbollen är relativt sluten med dominans av män som tränare och ledare som i många fall tar upp en slumrande fotbollskarriär sedan 10 – 20 år. denna gång som tränare. Gamla praktiker reproduceras och en ibland 20 år gammal norm appliceras på unga pojkar som dyker upp som en betingad klassisk reflex då den gamle mannen (tränaren) återinträder i denna miljö. Man kan också se dessa praktiker som en reflexiv lek i en sluten miljö som medger att individen på andra arenor än i denna slutna miljö antar en mer förhandlande maskulinitet som förkroppsligar en strävan mot ökad jämställdhet. Då man tittar på fotbollens inverkan på samhället i grupperspektiv försvinner många facetter av vad fotbollen faktiskt bidrar med. Kanske den ”grabbiga” miljön påverkar negativt eller sanktionerar beteende som inte är önskvärt i andra delar av samhället. I ett individuellt perspektiv för vissa individer däremot blir fotbollen mycket viktig, De som kanske som enda alternativ hade hittat kriminalitet, droger eller alkohol. Frånvarande fäder är ett annat problem som samhället har svårt att möta på ett naturligt sätt. Pojkfotbollen anses ge ett signifikant bidrag då ledaren/tränaren ses som motsatsen till en frånvarande fader.
Ur historiskt perspektiv har pojkfotbollen utvecklats från att dels men inte enbart vara ett sätt att karaktärsdana och fostra deltagarna. Inte nödvändigtvis pojkar eller ungdomar då ålderssegregation kom så sent som på mitten av 1900-talet. I en tillbakablick i nutidshistorien förstås att pojkfotbollen blir alltmer vuxenorganiserad och samhällsstyrd samtidigt som introduktionen till fotboll kryper ner i ålder samt att ålderssärskiljningen blir mer finstilt. Fair play-idealet och/eller delar av gentlemannaidealet lever kvar från 1800 talets England. Detta innebär att vid varje tillfälle göra sitt bästa, uppträda korrekt, vara tränad och uthållig och bruka allvar och vara seriös. Detta är det uttalade idealet som framställs, hursomhelst finns det situationer då andra ideal på ett tyst men ändå tydligt sätt kommer till ytan. Man kan bryta en regel i vissa situationer eller lägga sig i straffområdet för att få straff trots att detta inte är i enlighet med idealet och få positiv uppmärksamhet eller beröm inom laget. Det finns en avvägning mellan hierarki och kamratskap, tävlan och samarbete och allvar och lek. Resultatet då slutsignalen blåses tenderar att bli viktigare för framförallt tränare och föräldrar men även för spelarna och denna företeelse tenderar att krypa längre ned i åldersgrupperna. Detta kan få till följd att idealet kommer att se annorlunda ut framöver där hierarki premieras framför kamratskap, tavlan framför samarbete och allvar framför lek.

Källor
Fundberg, Jesper, Kom igen, gubbar!, Carlssons, Stockholm 2003
Jönnson, Kutte, Idrottsfilosofiska introduktioner, idrottsforum.org, 2007

Fair play-idealet i framtiden

Posted on by
Reply

Hur kommer fotbollens fair play-ideal att stå sig i framtiden? Resonemang utifrån nämnda källor.

Av Magnus Rickard

Fotbollen är gjord för män av män… …och då gentlemän i synnerhet. Den Engelska överklassen myntade de första oskrivna reglerna inom sporten som fotbollen springer ur och rätt tolkade behövdes inga regler ur formell synvinkel. En gentleman kämpar, uppträder korrekt, vårdar sin kropp och tränar för att bli bättre och tar utövandet på allvar. En framgång tas med ett upphöjt lugn och ungefär likaså en motgång. Fotbollen var vid denna tid inte åldersintegrerad men på privatskolorna i England kring mitten av 1800-talet infördes dessa ”regler” som egentligen inte var regler utan snarare en policy. Syftet var att de uppväxande gentlemännen skulle vara just ”gentle” (eng för mjuk), men ha förmågan att via schysta metoder visa hårdhet. Fair play-begreppet är som en konsekvens såväl klassmärkt som könsmärkt. Det kommer från överklassen och övre medelklassen och kvinnor var utestängda från spelet. I sambandet med införandet av enhetliga regler som enhetligt började skrivas ned 1863 gjordes detta som ett skydd av det korrekta gentlemannamässiga uppträdandet på plan. Man var rädd för att detta ideal inte skulle överleva den tillväxt som fotbollen utsattes för. Nästa gång idealet upplevdes vara utsatt för hot var i början av 1900-talet, vilket resulterade i att ’Sportsmanship Brotherhood’ (Direkt översatt idrottsbrödraskapet), kände ett behov av att 1926 formalisera och även nedteckna de etiska reglerna. Tillsammans utgör de formella reglerna i regelboken och fair play idealet -’Idrottens Etos’. Fair play idealet har i stort överlevt utbredningen av fotboll till att innefatta andra klasser än överklassen och både kommersialisering och globalisering ser inte ut att kunna påverka fair play idealet nämnvärt.
Kutte Jönsson menar som jag uppfattar som lite provokativt att det eventuellt kan vara så att fair play faktiskt hämmar idrottens utveckling och endast tjänar som ett kulturkonservativt moraliserande. Själv tolkar jag det som att i breddidrott i allmänhet och i ungdomsidrott i synnerhet så fungerar fair play så som det var tänkt från början. Det är karaktärsdanande hos växande individer och får som konsekvens att idrotten betalar tillbaka till samhället i form av kämpande, trevliga medborgare som brukar allvar. Amatöridealet levde ensamt i Sverige fram till ca mitten av 1900-talet. Då professionella spelare äntrade scenen kom ånyo diskussion om fair play till ytan. Man trodde att gentlemanna principen skulle försvinna då man fick yrkesarbetande spelare på planen. Möjligen kan man se en förändring men det är möjligen också så att företeelserna vinklas i massmedias optik snarare än att det verkligen har skett en förändring. Avsteg från idrottens etos innebär inte att fair play idealet inte fungerar utan snarare att det fungerar om det kommer till omgivningens kännedom att ett övertramp har skett. Det finns olika sätt att tolka och förstå fair play begreppet ur etiskt-teoretiskt perspektiv. Dels kan man tolka det för att man frivilligt underkastar sig de oskrivna reglerna och hyser en ömsesidig respekt att motståndaren gör likadant (Rawl’s kontraktsteori). Eller så låter man dessa reglers tolkning styras av de konsekvenser en viss handling ger. Den kvantifierade lyckan eller nyttan får avgöra vilket som är den korrekta handlingen i en given situation (Utilitaristisk teori). Denna ”naturvetenskapliga” teori har utsatts för kritik för att den i inte tar spelarnas varierande moraliska värdegrund med i beräkningarna och samma händelse kan komma att få olika innebörd för olika spelare. Samtidigt tar den inte humanistiska hänsyn. Det sista teoriperspektivet är att lika fall behandlas lika och relevant olika fall behandlas olika (Aristotelisk teori).
Det som betraktas som fair play kan undergräva domarens roll och användas i osportsliga syften. Jag tar ett exempel: En ytterback som springer ihop med en motståndare reser sig inte utan ligger kvar av den anledningen att backlinjen är hårt tillbakapressad och de behöver en paus för att komma rätt. I denna situation förväntas motståndaren spela bollen över linjen, trots att domaren som kanske sett och bedömt att det inte är någon fara. Här bidrar fair play reglerna, om man använder dem i felaktiga syften, till att spelet förstörs. Fair play har en given plats i fotbollen och om man använder filosoferna Robert Butcher och Angela Chneider’s tes att fair play-reglementet i grunden är ett sätt att visa respekt för spelet. Det finns vidare olika nivåer av respekt enligt filosoferna. Den svagare som innebär att man underkastar sig reglerna så som de är skrivna och en starkare form där man också respekterar motståndarna och behandlar dessa jämlikt. Fair play vårdas av både de internationella organisationerna och de nationella och kommer att finnas kvar i framtiden om än i något modifierad form. Möjligen kan damfotbollens intåg utmana just gentlemans idealet då detta bygger på att man skall visa hårdhet och vara stark. Då just detta inte är en framträdande egenskap i den klassiska feminina könsrollsstereotypen kanske damfotbollen kan komma att utmana denna del. Alternativt följer damfotbollen gentlemannaidealet men detta innebär att fotbollsspelande damer behöver fortsätta justera sin könsroll mot det maskulina hållet. När det ’övriga’ samhället blickar in i fotbollens värld så finns det säkert ett önskemål att bibehålla fair play-idealet då detta kan hjälpa till att styra upp socialt utsatta grupper som omfamnas av fotbollen. Framförallt då man ser det i ljuset av att fotbollen faktiskt fostrar ungdomar som kan komma från varierande bakgrund. Med vetskap om detta kan den tysta överenskommelse fortsätta att det allmänna fortsätter att sponsra fotbollens utveckling.

Källor
Jönsson, Kutte, utdrag ur Idrottsfilosofiska introduktioner, Malmö 2007
Andreasson Jesper, “Mellan svett och mascara”, www.idrottsforum.org, 2006
Melkersson, Mattias, “Brand Management as a vantage point for revising developmental opportunities and challenges within contemporary women´s soccer in Sweden: The case of LdB FC Malmö”,
Fundberg, Jesper, Kom igen, gubbar!, Carlssons, Stockholm 2003

Hur ser damfotbollens framtid ut?

Posted on by
Reply

Hur ser damfotbollens framtid ut? Hur ska den ytterligare kunna utvecklas och expandera? Ett resonemang utifrån utvecklingen fram till 2013 och den förväntade utvecklingen framåt.

Av Magnus Rickard

Damfotbollens intåg i den mansdominerade fotbollsvärlden i Sverige tog sin början redan runt första världskriget och 1964 anordnades den första turneringen vid Stockholms universitet. Mot bakgrund av den hegemoni som männen utövat inom fotbollen och i viss mån fortfarande har kan man konstatera att utvecklingen går i ett högt tempo. Då det totalt sett är en lång resa att nå samma naturliga förhållande till sporten som i männens värld så är det ändå långt kvar. En man/kille har ett 100% stöd från sin omgivning medan kvinnor tvingas att lita på sin motivation och arbeta hårdare. Stöd och förväntningar från omgivningen uteblir vilket innebär att det blir lättare att hoppa över en träning eller att prioritera en match framför något annat. Omgivningen ser helt enkelt inte en satsande ung tjej med samma ögon som man ser på motsvarande situation inom männens värld. Historiskt sett har kvinnor med egenskaper som ligger nära det ideal som värderas högt inom tävlingsidrotten, rivalitet, tuffhet och fysisk styrka, setts som avvikande eller abnormt, åtminstone de två sistnämnda. Denna stereotyp har följt med in i idrottens värld. Definitionen av den kvinnliga kroppen och idrottskroppen kan sägas gå åt skilda håll. Den kvinnliga kroppen är ett kulturellt ideal som beskriver kvinnan som ömtålig, passiv och tillmötesgående. Skillnaden gör kvinnorna svårdefinierbara vilket kan bli problematiskt inte bara för spelarna utan även för omgivningen då de symboliserar både det feminina och det maskulina med sin kroppslighet. Sexuell läggning får stor uppmärksamhet och tillskrivs betydelse då den avviker från normen i samhället i stort. Denna uppmärksamhet stödjer en maskulin ordning då den signalerar att kvinnor måste konvertera till normen av en manlig sexualitet. Här borde en avlivning av den heteronormativa stereotypen inom herrfotbollen kunna hjälpa utvecklingen av damfotbollen. Fotboll är i dagsläget inte könsneutralt utan sammankopplas vanligen med manlighet och unga män. omvärldens förenklingar förvandlar fotbollstjejen till pojkflicka, en process som kanske även påverkas av att spontanspelande fotbollstjejer i första hand inte spelar med andra tjejer utan oftast hamnar ensamma tillsammans med andra pojkar.
Damfotbollen har ännu inte nått den uppskattning hos konsumenterna som herrfotbollen har varit välsignad med. LdB FC har historiskt visat genom sin resa från att vara sektion i en vanlig allsvensk klubb till en egen klubb och varumärke att de perceptivt upplevs på ett annorlunda sätt. De valde att överge sitt gamla varumärke som var starkt då och fortfarande är starkt (Malmö FF). Det gamla varumärket var laddat med alla de manliga företräden som fotbollen står för. Detta motarbetade damfotbollens möjlighet att nå kommersiell framgång då detta nya fenomen blev otydligt för konsumenterna. Vid nylanseringen av sin produkt började de inte från noll utan valde att samarbeta med en sponsor som redan hade ett kommersiellt varumärke som redan var laddat med feminina övertoner, Nu hade man ”vänt på steken” och fotbollsklubben kunde börja upplevas som mer tydlig, även om skönhetsprodukter kanske inte har med idrott att göra, men det omvända är vanligt och fungerar. T ex kan nämnas Beckham och Dahlins varumärken inom mode, de använder sitt varumärke laddat med fotboll överför det på en skjorta som då får ett mervärde. LdB FC har valt att konsekvent ladda sitt nya varumärke med värden som möjliggör en blandning av femininitet och fotboll. Utvecklingen av dels det generella varumärket ’damfotboll’ samt det mer specifika LdB FC kräver även närvaro i media. Exponeringen i media ökar både internationellt och nationellt för damfotbollen men med media utsätter man sig samtidigt för en risk att bli associerad med värden som man vill undvika i sitt varumärke. Därför krävs ett stort arbete att säkerställa att grundvärderingar finns på plats hos alla spelare och inblandade. Man har framgångsrikt valt att med listig marknadsföring lösa ett problem som hade varit svårt att nå en lösning på om man varit kvar i sin gamla kostym. Detta är förmodligen en av förutsättningen att nå de nivåer på intäktssidan man eftersträvar.
För att få en fortsatt positiv utveckling av damfotbollen krävs att man inte bara agerar på marknaden. Det kan vara ett bra knep att använda marknadens starka krafter för att möjliggöra en förändring men det finns för starka skäl att uppmuntra idrottsutövande att man bör bryta ner de hinder som finns för tjejer som vill börja spela fotboll. Det sker hand i hand med övrigt genusarbete och kommer att behöva göras konsekvent både på den manliga arenan såväl som på damsidan. Att jämföra damfotboll och herrfotboll ur ett idrottsligt perspektiv är populärt inte bara av media utan även av fotbollen själv. Jämförelsen är kontraproduktiv då det är inte samma produkt som säljs. På förbundsnivå ser vi idag samma beteende som man kunde se från Malmö FF’s styrelse vid tiden då Malmö FF’s Damsektion lämnade klubben vid sekelskiftet och blev LdB FC. Jag hoppas att förbundet vaknar och finner smarta lösningar på de upphakningar som hindrar damfotbollen att utvecklas. Det är svårt, ska erkännas, och jag har ingen lösning själv. Men en första insats skulle kunna vara att ha som mål att alla distrikt i Sverige skall ha minst en serie för damjuniorer (F16). I nuläget är det bara Stockholm och Göteborg som har detta. Steget att ta, som 16-åring, till damfotboll är högt och innebär med stor sannolikhet att många väljer att sluta med fotboll eller idrotta på andra arenor.

Källor

Andreasson Jesper, “Mellan svett och mascara”, www.idrottsforum.org, 2006
Melkersson, Mattias, “Brand Management as a vantage point for revising developmental opportunities and challenges within contemporary women´s soccer in Sweden: The case of LdB FC Malmö”,
Fundberg, Jesper, Kom igen, gubbar!, Carlssons, Stockholm 2003